Idag är jag supertrött! S vaknade 6 ggr i natt för att amma! Helt sanslöst! Måste ordna detta på något sätt. Tur att boken jag beställt kommer snart. Då kanske vi kan vänja av henne vid att amma sig till sömns nätterna igenom. Hon som sov så bra förut. Ja ja är man småbarnsförälder så är man då är det väl bara att gilla läget vad gäller bristen på sömn.

Eftersom ingen vet att jag finns här kanske jag ska strunta i att tala om det för vänner. Nu kan jag ju verkligen skriva om mitt liv och vara anonym. Andra kanske vill läsa och det är väl fine. Men om jag öppnar dörren på riktigt in till mitt liv så kanske jag inte vill att mina vänner ska läsa det jag skriver. Hmm tål att tänka på.

Denna känsla är ungefär samma som när jag säger till min sambo. -Om jag inte har mobilen på så är det ingen som vet vart jag är. En rätt härlig känsla. Han blir skitirriterad när han inte får tag på mig.

Nu sover S. Jag borde också ta en tupplur för jag är så trött. Jag borde även plocka ur diskmaskinen, lägga in den smutsiga disken, städa bort högen vid min säng, plocka in alla böcker i våra nya tv-bänk, välja ut fotografier att framkalla och skriva kommentarer i fotoalbumen, lämna in mina glasögon för lagning och lite annat. Men men ibland har man inte lust.

Jaha jag som alltid undrat varför man vill lägga ut sitt privatliv på nätet ska börja blogga. Ska ge det ett försök och se om det känns bra. Tänkte att det kan ju faktiskt fylla några funktioner såsom att mina vänner kan läsa om vad som händer i mitt liv eftersom jag knappt hinner umgås med dem sen S föddes. Antar att det också fungerar som en typ av dagbok. Känns iaf roligt och det är väl huvudsaken.